Det där var läskigt bra. Jag som redan är hyfsat mörkrädd, det blev inte direkt bättre av det här. Tur då att det dels är sommar, dels att jag inte för tillfället bor i mammas och pappas knarriga, gamla hus. Där kan man bli rädd på riktigt för ingenting. Eller, jag kan det i alla fall. Men så är jag ju också chicken extraordinaire.

(Det var väl förresten inte bara jag som tyckte att det pÃ¥minde om Life on Mars? Jag tänkte inte sÃ¥ hemskt mycket pÃ¥ det i början, men sen när telefonen började ringa var det rätt svÃ¥rt att ignorera den referensramen. Jag menar—telefonen, TVn, lamporna som släcktes efter hand, en slags TCG.)

Den där Steven Moffat alltså! Jag har väl inte direkt hållit koll på vem som har skrivit vilka avsnitt, men nu inser jag att han ligger bakom nästan alla Doctor Who-avsnitt som jag älskar för att de är beyond creepy. Blink, The Empty Child och nu Silence in the Library. Jag hoppas att han fortsätter vara bra när han tar över rodret från RTD (nästa säsong alltså. Vilken är sjukt långt bort i tiden. 2010! Hur ska man klara sig?).

Förutom DW har han förresten skrivit Coupling och det är inte direkt fy skam det heller. Jag skulle kanske passa pÃ¥ att se om Coupling nu när jag har semester? Det gÃ¥r nog rätt fort—brittiska serier är ju allt som oftast rätt korta, sÃ¥ ocksÃ¥ Coupling.

Fast först (medan Coupling laddar ner, till exempel) tänker jag läsa John Ajvide Lindqvists nya. Jag har hört ryktas i evigheter att den ska innehålla Smiths-citerande spöken och så verkar också vara fallet. Trevligt, trevligt.